fredag 5 september 2014

ö till ö 2014- en kämpig dag

Ö löpning.  Foto av JacobEdholm

Pigga i början på Runmarö. Foto av triscore.


Löpning på Nämndö. Foto av triscore.




Här gör vi oss redo för 380 kort simning från
Kymmendö till Ornö. Tar fram dolme och paddlar. Foton triscore.

Vacker simning. Foto av Nadja Odenhage.



Glada i mål efter 10h 46min. Foto av triscore.

Fjärde ö till ö för min del blev en riktigt tuff dag för mig. Jag körde i Team Freddan med Fredrik J som är erfaren av en hel del Ironman, bla några på Hawaii.

Loppet startade meden klarblå himmel 14 grader i luften och klarblankt 10-13 gradigt vatten. 120 startande lag. Förutsättningarna var nästan optimala. Jag hade ambition att köra fort och hårt med Freddan (med mål nedåt 10h) och det gick riktigt bra i början. Första simningen gick fint och vi var runt 17e lag till Vånsholmen. Vi tog det lugnt på de hemska klippiga öarna i början, men Freddan (Fredrik J) föll på en hal klippa och slog i knät rejält så han kom lite efter. Men snart var han igång igen, men jag kände redan på andra simningen att mina armar var så märkligt sega, och jag hade svårt och hänga på Freddan på andra 400m. Vi körde ändå på och jag kände inte efter så mycket, och kanske var det tur. Runmarö gick fort. Snart var vi på Nämdö men jag fick kämpa i vattnet igen för att hänga på Freddan. Väldigt irriterande när det brukar vara tvärtom.

Efter grissimningen 1400m i 11 grader så var jag också så kall att jag hade stora problem och sträcka ut höfterna. Det gick inte springa och Freddan krampade också i låren. Hans ben blev snart pigga men jag kunde fortfarande knappt springa och när jag äntligen började bli lite varm då kom 970 m simning och kylde ner lite igen. Vi körde jämnt med SAF Röjdyk (Jonatan/Fredrik) som använde fenor och de såg också grymt frusna ut. Jonatan satt i vattenbrynet och huttrade så hemskt innan de skulle i och jag undrade hur de skulle klara det här. Vackra Kymmendö passerades och jag försökte få upp värmen. På Ornö blev det bättre med en halvmara löpning med mer grus och asfaltsvägar. Vi satte iväg i ett bra tempo första 12 km och jag insåg att nu ligger vi lugnt på en tid runt 10h 15 i mål. Freddan verkade pigg men nu började jag känna att jag gick på rött, och sen började magen spöka och jag tappade rejält med energi. Inget var riktigt normalt för mig denna dag. Ut i skogen. Sen var det svårt och få fart på benen igen. Aldrig stanna har jag haft som motto tidigare och det stämmer.
Vi sprang på iallafall och det var så skönt och nå slutet av löpningen på Ornö och kyla ner sig med simning igen. Jag piggnade till på de sista små öarna och vi  kom iallafall glada i mål efter 10h 46min (12 min sämre än förra året men det kunde ju blivit mycket sämre).


Så här efteråt undrar jag hur jag kunde ha så höga ambitioner när förutsättningarna under veckan inte var de bästa. Jag hade haft en förkylning veckan innan och när den precis släppt fick jag en magsjuka i 2 dagar. Men jag hann vara bra i två dagar iallafall. För att köra bra här krävs 100% stark kropp. Båda teammedlemmarna måste vara pigga en dag som denna. Nu väntar lång återhämtning och ladda batterierna igen.

Tack alla som stötta och hjälpt oss på vägen, speciellt min familj.

Tack www.accessrehab.se för att ni ger mig bra råd/övningar för att hålla mig skadefri.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar